Arbeta med filer i Ruby

Skapa en ny fil med Ruby

Nya filer i Ruby skapas med new-metoden i File-klassen.

New-metoden tar två argument, det första är namnet på filen som ska skapas och det andra är det läge som filen ska öppna.

 

Här är en lista över olika sätt att öppna en fil på:

r  Endast läsning

r+       Läs och skrivrättigheter.

w       Endast skrivning.

w+     Läs och skrivning

a     Endast skrivning  vid slutet av filen.

a+    Läs-och skrivrättigheter. Skrivning läggs till vid slutet.

b  Binär fil. Endast för Windows/Dos

Med denna information i åtanke kan vi därför skapa en ny fil i “write”-läge enligt följande.

 

>> File.new("test.txt","w")

=> #<File:test.txt>

 

Öppna filer

Med hjälp av open-metoden av File-klassen kan man öppna befintliga filer:

 

>> fil = File.open("test.txt")

=> #<File:test.txt>

Observera att befintliga filer kan öppnas i olika lägen som anges i tabellen ovan. Till exempel kan vi öppna en fil i skrivskyddat läge:

 

>> fil = File.open("test.txt","r")

=> #<File:test.txt>

Det är också möjligt att fastställa om en fil redan är öppen med closed? metoden:

 

>> fil.closed?

=> false

Slutligen kan vi stänga en fil med close-metoden:

 

>> fil = File.open("test.txt","r")

=> #<File:test.txt>

>> fil.close

=> nil

>> fil.closed?

=> true

Läsa och skriva filer

När vi har öppnat en befintlig fil eller skapat en ny fil måste vi kunna läsa från och skriva till den filen. Vi kan läsa rader från en fil med antingen readline eller each metoder:

 

>> fil = File.open("test.txt")

=> #<File:test.txt>

>> fil.readline

=> "Haslogic blogg om Ruby on Rails och Webbutveckling"

>>

Med each-metoden kan vi läsa hela filen:

 

>> fil = File.open("test.txt")

=> #<File:test.txt>

>> fil.each { |x| print x }

Haslogic blogg om Ruby on Rails och Webbutveckling

Ruby kurs för nybörjare

Ruby on Rails för nybörjare kommer snart

=> #<File:test.txt>

>>

Med metoden puts kan vi skriva en rad i taget till en fil.

 

>> fil = File.new("test.txt","w+")

=> #<File:test.txt>

>> fil.puts("Detta fungerar ju")

=> nil

>> fil.puts("Rad tva")

=> nil

>> fil.puts("Rad tre")

=> nil

>> fil.puts("Och rad fyra")

=> nil

 

>> fil = File.open("test.txt")

=> #<File:test.txt>

>> fil.each { |x| print x}

Detta fungerar ju

Rad tva

Rad tre

Och rad fyra

=> #<File:test.txt>

>>

Läs mer

Introduktion till Ruby klasser

Ruby klasser

I Ruby börjar en klass med nyckelordet class och slutar med en matchande end.

 

Detta är en simpel klass

 

class MinKlass

end

 

Så här skulle jag skapa ett användbart objekt från det:

 

objekt = MinKlass.new

För att göra MinKlass mer användbart måste jag ge det en metod eller två.

I detta exempel har jag lagt till en metod som kallas sag_hej:

 

class MinKlass

def sag_hej

puts "Hej"

end

end

Nu när jag skapar en MinKlass objekt kan jag kalla denna metod för att få det att säga “Hej”:

 

objekt = MinKlass.new

objekt.sag_hej

När vi kör programmet blir utskriften:

 

$> ruby minklass.rb

Hej

$>

 

Instans Variabler

Instans variabler skapas för varje klass instans och är bara tillgängliga i den instansen eller genom de metoder som föreskrivs i denna instans. Instans variabler nås med hjälp av @-operatorn.

 

class MinKlass

  @ett = 1

  def gor_nagot

    @one = 2

  end

 

  def utskrift

    puts @one

  end

end

 

instans = MinKlass.new

instans.utskrift

instans.gor_nagot

instans.utskrift

När vi kör programmet blir utskriften:

 

$> ruby instans_var.rb

nil

2

$>

Klass variabler

En klassvariabel anges med @@-operatorn.Dessa variabler är förknippade med klassen snarare än ett objekt instans av klassen och är samma för alla objekt instanser.

 

class MinKlass

  @@klass_variabel = 1

  def lagg_till_ett

    @@klass_variabel = @@klass_variabel + 1

  end

 

  def resultat

    @@klass_variabel

  end

end

instansEtt = MinKlass.new

instansTva = MinKlass.new

puts instansEtt.resultat

instansEtt.lagg_till_ett

puts instansEtt.resultat

puts instansTva.resultat

Utskrifen:

 

$> ruby klass_variabel.rb

1

2

2

$>

 

Klassmetoder

Klassmetoder definieras genom att ange klassnamnet och en punkt före metodnamnet.

 

class MinKlass

   def MinKlass.min_metod

end

end

Ett annat sätt att skapa en klassmetod är att använda nyckelordet self.

 

class MinKlass

def self.min_metod

end

end

Nu kan du kalla min_metod via klassen antingen MinKlass.min_metod eller MinKlass::min_metod.

 

class MinKlass

  def MinKlass.min_metod

    puts 'Hej Hej'

  end

end

 

MinKlass.min_metod

Utskriften blir:

 

$> ruby klassmetod.rb

Hej Hej

$>

Läs mer

Introduktion till Ruby metoder

Ruby metoder liknar funktioner i andra programmeringsspråk. Metod namn bör inledas med en liten bokstav. Om du börjar en metod namn med en versal kanske Ruby tolkar den som en konstant. Syntaxen för en Ruby metod är följande:

def metodnamn(arg1, arg2,..)

  Ruby kod

end

 

Exempel 

# Enkel metod

>> def hej

>> puts 'Hej'

>> end

=> nil

>> hej        # anropar metoden

Hej

=> nil

 

# Metod med ett argument

>> def hej1(namn)

>>   puts 'Hej ' + namn

>> end

>> puts hej1('Haslogic')

Utskriften blir

Hej Haslogic

nil

=> nil

 

Ruby tillåter oss att skriva metoder som accepterar varierande antal parametrar.

>> def antalparam(*args)

>>   args.each{ |x| puts x }

>> end

=> nil

>> antalparam("Ruby")

Ruby

=> ["Ruby"]

>> antalparam(1,"Ruby","Haslogic")

1

Ruby

Haslogic

=> [1, "Ruby", "Haslogic"]

I Ruby kan man skapa alias för metoder, vilket skapar en kopia av en metod med ett annat namn:

 

>> def tal(n1,n2)

>>    summan = n1 + n2

>>    return summan

>> end

=> nil

>> alias nummer tal

=> nil

>> nummer(10, 20)

=> 30

>> tal(10,20)

=> 30

Läs mer

Introduktion till Ruby's hashtabeller

Hashtabeller

En hashtabell liknar en array men man använder index-nycklar istället för numeriska index som i arrayer.

Som arrayer finns det många olika sätt att skapa en hashtabell på.

Du kan skapa en hashtabell med klass metoden new

 

>> namn = Hash.new # skapar en tom hashtabell

=> {}

För att lägga värde i hashtabellen används nyckeln som index istället för en siffra

 

>> namn["blogg"] = 'Haslogic'

=> "Haslogic"

>> namn

=>  {"blogg"=>"Haslogic"}

Du kan också skapa en hashtabell med {}:

 

>> namn = {}

=> {}

För att lägga värde i hashtabellen används nyckel/värde separerade med =>:

 

>> namn = {"Pspråk" => "Ruby","Blogg" => "Haslogic"}

=> {"Pspråk"=>"Ruby","Blogg"=>"Haslogic"}

För att hämta data ur en hashtabell används hakparenteser med nyckel som argument:

 

>> ht = {"Stad"=>"Helsingborg","Psprak"=>"Ruby"}

=> {"Psprak"="Ruby","Stad"=>"Helsingborg"}

>> ht["Stad"]

=> "Helsingborg"

>> ht["Psprak"]

=> "Ruby"

Ändra ett element

 

>> ht = {"Blogg"=>"Vet ej","Psprak"=>"Ingen"}

=> {"Psprak"=>"Ingen", "Blogg"=>"Vet ej"}

>> ht.replace({"Blogg"=>"Haslogic","Pspråk"=>"Ruby"})

=> {"Pspråk"=>"Ruby","Blogg"=>"Haslogic"}

>> ht

=> {"Pspråk"=>"Ruby","Blogg"=>"Haslogic"}

replace ersätter innehållet av ht helt och hållet.

 

Metoden delete används för att ta bort ett värde ur en hashtabell.

 

>> ht = {"Blogg"=>"Haslogic","Psprak"=>"Ruby"}

=> {"Psprak"=>"Ruby", "Blogg"=>"Haslogic"}

>> ht.delete("Blogg")

=> "Haslogic"

>> ht

=> {"Psprak"=>"Ruby"}

>>

Symboler används ofta i hashtabeller

 

>> ht = {:blogg => "Haslogic",:psprak => "Ruby",:alder => 26}

=> {:blogg=>"Haslogic", :psprak=>"Ruby", :alder=>26}

>> ht[:blogg]   # Hämta data ur hashtabellen

=> "Haslogic"

>> ht.delete(:alder) # ta bort värde ur hashtabellen

=> 26

>> ht

=> {:blogg=>"Haslogic",:psprak=>"Ruby"}

has_key? metoden returnerar true om den givna nyckeln finns i hashtabellen annars false:

 

>> ht = {:blogg => "Haslogic", :psprak => "Ruby"}

=> {:blogg=>"Haslogic", :psprak=>"Ruby"}

>> ht.has_key?(:blogg)

=> true

>> ht.has_key?(:alder)

=> false

has_value? metoden returnerar true om värdet finns i hashtabellen annars false:

 

>> ht = {:blogg => "Haslogic", :alder => 26}

=> {:blogg=>"Haslogic",:alder=>26}

>> ht.has_value?(26)

=> true

>> ht.has_value?("Ruby")

=> false

>> ht.has_value?("Haslogic")

=> true

En fullständig lista över Rubys Hash metoder hittar du här:

http://ruby-doc.org/core/classes/Hash.html

Läs mer

Introduktion till Ruby Symboler

Läs mer

Ny hemsida åt Plasthuset AB i Hoting

Nu har vi lanserat Plasthusets nya hemsida.

Besök gärna deras hemsida http://www.plasthuset.se

Läs mer

Introduktion till Ruby Arrayer

Arrayer

En array är en variabel som kan innehålla flera olika objekt.

Det finns många sätt att skapa eller initiera en array på.

Ett sätt är med klass metoden new:

>> namn = Array.new  # en tom array

=> []

>> namn = Array.new(4)

=> [nil, nil, nil, nil]

Arrayen namn har nu en storlek eller längd av 4 element.

Samtliga element är satta till objektet nil som representerar ingenting.

Du kan också skapa en array med hakparenteser:

>> namn = ['Haslogic','Ruby','Rails','Merb']

=> ["Haslogic","Ruby","Rails","Merb"]

 

Arrayen namn lagrar fyra strängar i nummerordning från 0 till 3.

En array kan även skapas med %w eller %W

 

>> namn = %w{Haslogic Ruby Rails Merb}

=> ["Haslogic","Ruby","Rails","Merb"]

>> namn[2]

=> "Rails"

För att hämta element ur arrayen namn används hakparenteser med index, där index 0 är första elementet.

 

>> namn[3]  # Fjärde elementet

=> "Merb"

>> namn[2]  # Tredje elementet

=> "Rails"

>> namn[-2] # näst sista elementet

=> "Rails"

>> namn[2,2] # två element från index 2

=> ["Rails","Merb"]

>> namn[1,3] # tre element från index 1

=> ["Ruby","Rails","Merb"]

Du kan skapa en array av siffror eller blandad med siffror och strängar:

 

>> siffror = [1,2,3,4,5]

=> [1,2,3,4,5]

>> blandad = [1,2,"Ruby",3,"Haslogic"]

=> [1,2,"Ruby",3,"Haslogic"]

Ändra ett element

 

>> namn = ["Haslogic","Ruby","Hej","Merb"]

=> ["Haslogic","Ruby","Hej","Merb"]

>> namn[2] = "Rails" # ändrar element 2 (Hej) till Rails

=> "Rails"

>> namn

=> ["Haslogic","Ruby","Rails","Merb"]

Det går att lägga ihop två arrayer genom att använda addition

 

>> siffror = [1,2,3]

=> [1,2,3]

>> siffror2 = [4,5,6,7]

=> [4,5,6,7]

=> tal = siffror + siffror2

=> [1,2,3,4,5,6,7]

Metoden delete raderar ett element ur arrayen

 

>> siffror = [1,2,3,4,5,6,7]

=> [1,2,3,4,5,6,7]

>> siffror.delete(7)

=> 7

>> siffror

=> [1,2,3,4,5,6]

>> namn = ["Haslogic","Ruby","Rails","Merb","Hej"]

=> ["Haslogic","Ruby","Rails","Merb","Hej"]

>> namn.delete("Hej")

=> "Hej"

>> namn

=> ["Haslogic","Ruby","Rails","Merb"]

Metoden sort används för att sortera arrayen.

 

>> namn = ["Haslogic","Ruby","Rails","Merb"]

=> ["Haslogic","Ruby","Rails","Merb"]

>> namn.sort

=> ["Haslogic","Merb","Rails","Ruby"]

>> namn # Gamla namn arrayen

>> ["Haslogic","Ruby","Rails","Merb"]

>> namn.sort!  # skriver över namn

>> ["Haslogic","Merb","Rails","Ruby"]

>> namn

>> ["Haslogic","Merb","Rails","Ruby"]

 

Skapa flerdimensionella arrayer

En flerdimensionella array är en samling av arrayer.

 

>> multi_array = [[1,2,3,4],["a","b","c"]]

=> [[1,2,3,4], ["a","b","c"]]

multi_array är en multidimensionell array vars yttersta array har två delar. Den första delen multi_array[0] är en samling av fyra heltal och den andra delen multi_array[1] är en samling av tre strängar.

För att komma åt ett objekt i multidimensionella arrayer används två eller flera uppsättningar av hakparenteser.

 

>> multi_array[0][2]

=> 3

# hämtar element 3 från första delen av arrayen

>> multi_array[1][1]

=> "b"

# hämtar element 2 från andra delen av arrayen

 

Array metoder

array.at(index) Returner elementet vid index

array.clear Tar bort alla element från arrayen

array.collect Utför blocket för varje element

array.compact Returnerar en kopia med alla nil borttagna

array.compact! Tar bort nil element från arrayen. skriver över arrayen.

array.concat(array2) Lägger till array + array2

array.delete(obj) Tar bort obj ur array

array.delete_at(index) Tar bort elementet vid index.

array.delete_if{|item| block} Tar bort alla element med blockvillkor.

array.each Returnerar ett element i taget

array.each_index Samma som Array#each, returnerar ett index i taget till bifogat index

array.empty? Returnerar sant om array är tom

array.eql?(array2) Returnerar sant om array och array2 innehåller samma element

array.fetch Hämtar element ur array

array.fill Lägger element i array

array.first(n) Returnerar det första elementet eller den första element n.

array.flatten Returnerar en ny array som är en endimensionell med samma element som i array

array.flatten! Som flatten men skriver över array

array.frozen? Returnerar sant om array är fryst

array.hash Beräknar ett hash-kod för array.

array.include?(obj) Returnerar sant om obj finns i array, falskt annars

array.index(obj) Returnerar först index i array

array.replace Ersätter element i array

array.insert(index, obj…) Sätter in obj i array vid index i

array.inspect skapar en utskrivbar version av array

array.join sätter ihop element i array som en sträng

array.last(n) Returnerar det sista element(n) på array

array.length Returnerar antalet element i array

array.map Se collect

array.nitems Returnerar antalet element som inte är nil

array.pack Omvandlar array i en binär sekvens.

array.pop Tar bort det sista elementet ur array och returnerar det

array.push(obj,…) Lägger till obj sist i array

array.reverse Returnerar en ny array med arrays element i omvänd ordning

array.reverse! som reverse men skriver över array

array.reverse_each Samma som Array#each men itererar i omvänd ordning

array.rindex Samma som index men returnerar sista objektet i array

array.select Väljer ut element

array.shift Returnerar den första elementet,tar bort det och flyttar alla andra element ett steg nedåt.

array.size Samma som length, Returnerar längden på array

array.slice(start, slut) Returnerar element mellan start och slut

array.slice!(start, slut) Tar bort element mellan start och slut

array.sort Sorterar array

array.sort! Samma som sort men skriver över array

array.to_a Returnerar array

array.to_ary Returnerar array

array.to_s Returnerar array.join

array.transpose Förutsätter att self är en array och införlivar rader och kolumner

array.uniq! Tar bort dubbla element i array

array.unshift(obj,…) Sätter in obj i array och skjuter alla andra element ett steg upp

Läs mer

Introduktion till loopar och iterationer

Loopar

Loopar i Ruby används för att utföra samma kodblock ett visst antal gånger.

 

While-satsen

While-satsen kommer att fortsätta upprepa koden så länge ett villkor är sant.

 

>> x = 1

=> 1

>> while x < 10

>>    print x

>>    x += 1

>> end

123456789=> nil

Så länge villkoret x < 10 är sant kommer satserna mellan while och end att utföras. Satsen x += 1 lägger till ett till variabeln.

 

Until-satsen

Until är nästan identisk med while förutom att until repeterar koden så länge villkoret är falskt.

 

>> x = 1

=> 1

>> until x > 10

>>    print x

>>    x += 1

>> end

12345678910=>nil

 

For-loopen

En for-loop används då antalet repetitioner är förbestämt.

 

>> for x in 1..10 do

?>    print x

>> end

12345678910=> 1..10

do är frivilligt att använda om inte koden är placerad på en enda rad.

 

>> for x in 1..10 do print x end

12345678910=> 1..10

Det går också att bryta ut sig ur en for-loop genom att använda break.

 

>> for x in 1..10

>>    print x

>>    break if x == 4

>> end

1234=>nil

 

Iteratorer

En iterator är en speciell metod som utför kod ett visst antal gånger.

 

Each

Det enklaste och mest använda iteratorn är each.

 

>> namn = ["Haslogic","Ruby","Rails","Merb"]

=> ["Haslogic","Ruby","Rails","Merb"]

>> namn.each do |x|

?>    puts "Hej #{x}"

>> end

Hej Haslogic

Hej Ruby

Hej Rails

Hej Merb

=> ["Haslogic","Ruby","Rails","Merb"]

 

Times,downto, upto

Times metoden är ett alternativ till for-loopen och används för att repetera kod ett visst antal gånger.

 

>> 3.times do

?>    print "Hej "

>> end

Hej Hej Hej => 3

 

Upto metoden fungerar ungefär som en for-loop.

 

>> 0.upto(10) do |x|

?>    print x

>> end

012345678910=> 0

Downto metoden liknar upto metoden undantaget är att det börjar vid ett värde och räknar ner snarare än upp.

 

>> 10.downto(5) {|x| print x, " "}

10 9 8 7 6 5 => 10

Läs mer

Villkorssatser

Villkorssatser använder man så fort man måste hantera fler än ett alternativ.

 

If-satsen

If-satsen utför olika saker beroende på om ett villkor är sant eller falskt.

 

Exempel 

>> name = "Ruby"

=> "Ruby"

>> if name == "Ruby"

>>    puts "Älskar Ruby"

>> end

Älskar Ruby

=> nil

Detta program skriver ut meddelandet eftersom variabeln name innehåller strängen Ruby.

 

>> name = "Rails"

=> "Rails"

>> if name == "Ruby"

>>    puts "Detta kommer inte att skrivas ut"

>> end

=> nil

Detta program skriver inte ut meddelandet eftersom name innehåller inte strängen Ruby.

 

If-else

Oftast vill man göra någonting om villkoret inte är sant.

Då använder man sig av en else-sats.

 

>> name = "Rails"

=> "Rails"

>> if name == "Ruby"

>>    puts "Ruby"

>> else

?>     puts "Ruby on Rails"

>> end

Ruby on Rails

=> nil

Om villkoret i if-satsen är falskt kommer alla satser mellan else och end att utföras.

elsif används för att lägga till fler än ett villkor.

 

Exempel 

>> name = "Haslogic"

=> "Haslogic"

>> if name == "Ruby"

>>    puts "Ruby"

>> elsif name == "Rails"

>>    puts "Rails"

>> elsif name == "Merb"

>>    puts "Merb"

>> else

?> puts "Du har valt ett annat namn"

>> end

Du har valt ett annat namn

=> nil

Ett villkor i taget kommer att kontrolleras och när ett villkor är sant kommer det övriga inte att kontrolleras.

Om inget av villkoren är sant kommer satsen i else att utföras.

 

Villkorssatser

=       tilldelnings operatör

==      lika meda == b

!=      inte lika med a != b

>       större äna > b

<       mindre äna < b

>=      större än eller lika meda >= b

>> 1 == 1

=> true

>> "a" != "b"

=>  true

>> "a" == "A"

=> false

>> 10 > 2

=> true

>> 2 < 10

=> true

>> 10 >= 10

=> true

>> 10  true

>> 10  true

Case

Vi använder en case-sats för att testa en sekvens av villkor.

 

>> name = "Haslogic"

=> "Haslogic"

>> case name

>> when "Ruby"

>>    puts "Hej Ruby"

>> when "Rails"

>>    puts "Hej Rails"

>> when "Merb"

>>    puts "Hej Merb"

>> else

?>     puts "Jag känner inte dig"

>> end

Jag känner inte dig

=> nil

case-satsen jämför värdet på en variabel eller resultatet av ett utryck mot flera alternativ. case-satsen kan ha så många when jämförelser som du vill.

Intervallen (Ranges) är kanske det mest vanliga användningsområdet för case-satsen. Intervall (Range) är en datatyp som representerar ett helt intervall med start och slut punkt.

Om två punkter används ingår både start-och slutvärde.

Om tre punkter används ingår startvärdet men inte slutvärdet.

 

>> 1..10  # skapar ett intervall från 1 till 10

>> 1...10  # skapar ett intervall från 1 till 9

>> betyg = 80

=> 80

>> resultat = case betyg

>> when 0..40: "Ej godkänt"

>> when 41..60: "Godkänt"

>> when 61..70: "Väl godkänt"

>> when 71..100: "Mycket väl godkänt"

>> else "Okänt"

>> end

=> "Mycket väl godkänt"

>> puts resultat

Mycket väl godkänt

>> nil

>>

Unless

Unless är motsatsen till if och koden utförs så länge satserna mellan unless och end är false eller nil.

 

>> tal1 = 10

=> 10

>> tal2 = 20

=> 20

>> unless tal1 == tal2

>>    puts "innehåller inte samma tal"

>> end

innehåller inte samma tal

=> nil

>> tal1 = 10

=> 10

>> tal2 = 10

=> 10

>> unless tal1 == tal2

>>    puts "innehåller inte samma tal"

>> end

=> nil

Meddelandet i detta exempel skrivs inte ut eftersom unless är true båda talen innehålle samma tal.

 

Ternär operatorn

Ternär operatorn tillhandahåller en genväg för att fatta beslut beroende på om ett villkor är sant eller falskt. Syntaxen för ternära operatorn är följande:

 

[villkor] ? [true uttryck] : [false uttryck]

 

>> namn = "Ruby"

=> "Ruby"

>> namn == "Ruby" ? "Hej Ruby" : "Känner inte dig"

=> "Hej Ruby"

>> namn = "Haslogic"

=> "Haslogic"

>> namn == "Ruby" ? "Hej Ruby" : "Känne inte dig"

>> "Känner inte dig"

Läs mer

Enkla utskrifter med puts och print

puts skriver till skärmen med radbrytning i slutet.

print gör samma sak fast utan radbrytning.

>> puts "Hej från Ruby"

Hej från Ruby

=> nil

>> print "Hej från Ruby"

=> Hej från Ruby=> nil

>> puts "Hej\nfrån\nRuby"

Hej

Från

Ruby

=> nil

nil är ett objekt precis som allt annat i Ruby och representerar ingenting.

 

>> x = 10              # variabeln x innehåller talet 10

=> 10

>> y = 2               # variabeln y innehåller talet 2

=> y

>> puts x + y # skriv ut resultatet av x + y

12

=> nil

>> puts "variabeln x innehåller talet #{x}"

x innehåller talet 10

=> nil

 

"gets"

Vi använder metoden gets för att få indata från användaren.

>> puts "Vad heter du?"

Vad heter du?

=> nil

>> namn = gets

Ruby

=> "Ruby\n"

>> puts "Hej " + namn

Hej Ruby

=> nil 

 

Fler exempel

>> namn = gets

Ruby

=> "Ruby\n"

>> namn = gets.chomp  # chomp metoden ger dig tillbaka strängen fast utan radbrytningen \n

Ruby

=> "Ruby"

>> tal = gets

20

=> "20\n"

>> tal = gets.to_i  # konvertera resultatet från gets till heltal

20

=> 20

>> tal = gets.to_f # konvertera resultatet från gets till flyttal

20

=> 20.0

Läs mer